ElinLiv

Första helgen efter semestern har varit underbar. Det bästa av allt är att den faktiskt har känts lång samtidigt som jag har haft roligt! Jag har hunnit införskaffa en ny byrå till hallen (absolut nödvändigt, eftersom lådorna i den gamla hade ramlat ner i varandra) och en ny kattlåda med svängdörr - bra skit det.
Både fredag och lördag kväll blev det bad i tunna under bar himmel med massa trevligt sällskap och lite lagom mycket under västen (eller bikinin kanske). Gillar't.

Har tillfälligt adopterat världens goaste Nalle, mammas lilla cavalier. Han uppför sig som en ängel och det går kanon, förutom att han tycker att kattbajs är kalasmat. Det var inte så lyckat i kombination med min gamla kattlåda, eftersom den inte hade någon "dörr" och sen ett jättestort hål i taket sen jag tyckte det var lämpligt att kliva på den. Så, ny kattlåda med helt tak och dörr = bra lösning = alla nöjda och glada utom möjligtvis Nalle.

Jag har förresten äntligen fått mitt Playstation 2, som jag köpte på Tradera! Problemet är bara att jag inte får det att fungera. Antagligen beror det med på teven än på spelet, men det vore ju roligt att få veta om det funkar. Skicka en teknisk karl hitåt.

Så tog semestern slut och snart även den första veckan på jobbet.
Ibland känns det som att jag jobbar med 5-åringar. Tänk dig att en mamma ber något av sina barn att göra något mindre roligt, typ duka av eller gå med soporna och barnet inte vill och sen likadant med nästa barn. Barnen tycker att det är en bra idé att dra lott för att avgöra vem som måste utföra tråkgörat. Så går det till på mitt jobb. Seriöst - LOTTDRAGNING för att utföra arbetsuppgifter som de har betalt för att göra?! Det värsta av allt är väl nästan att det finns chefer som går med på barnsligheterna.

När jag kom hem från jobbet idag hade jag dun och fjärdrar i hela huset. Förstog att det måste vara nån av katterna som tagit en fågel med sig in, eftersom jag haft ett fönster stående öppet. Letade och letade, men hittade ingen fågel, så jag tänkte att de tagit ut den igen och jag bara hade att dammsuga fjärdrar. Men nej, riktigt så tur hade jag inte. När jag drog fram dammsugaren såg jag den, liggandes på bottenplattan till kattställningen. Den var uppenbarligen död, med huvudet i en onaturlig vinkel och med diverse maginnehåll hängande utanför. Funderade en stund och insåg att jag skulle bli tvungen att ta ut den själv. Jag avskyr - verkligen AVSKYR, sånt. Tog en plastkasse över handen och skulle lyfta fågeln, med hjärtat i halsgropen, när jag tycker det känns som att den rör på sig. Skriker och springer därifrån. Konstaterar att den inte är död, utan "bara" döende. Jag är verkligen världens mes (no fun intended) när det gäller sånt, tycker det är tillräckligt hemskt med döda och halvdöda möss.
Efter lite pepptalk från mamma, lite order från Niklas över telefon och nära till tårarna petade jag upp den lilla stackars trasten på en sopskyffel och tog med den ut och slog ihjäl den. Nu har jag bara en sak att säga, nämligen; FYYYYYYYYYYYY FAN.

Den bra nyheten är att jag precis har avnjutit ett dubbelavsnitt av Desperate Housewives - den dåliga är att det var det sista avsnittet för säsongen. Älskar att spendera tisdagskvällarna på Wisteria Lane.
Men allvarligt, hur kunde det sluta så?! Egentligen är det så jag vill ha det - massa spännande att vänta på. Men hur ska jag klara av att vänta? Jag vill tro att jag vet vem det var som fick bröllopskyssen, men helt säker går ju inte vara....
Teorier?

Älskar amerikanska highschoolfilmer och Mean Girls var inget undantag. Det är lättsmält, småroligt och kräver ingen som helst ansträngning av tittaren; perfekt slappfilm och lagom söt. Såklart fick hon pussas och bli balens drottning, men det visste vi ju redan.

Det bara regnar och regnar och fastän det såklart skulle vara skönt med sol, så kan jag inte låta bli att tycka att det är lite mysigt ändå. Skulle kunna tänka mig att ta en lång promenad, trängas under ett paraply och hålla handen. Det är nåt alldeles speciellt med att vara ute alldeles frivillig i spöregnet. Framförallt så är det skönt att komma in igen och ställa sig i en varm dusch, eller kura ihop sig med en filt och en bok.

Kanske skulle göra verklighet av den tanken... ja, varför inte.

Jag har gjort världens kanske godaste rabarberpaj.

225* i 20 min.

6-7 rabarber (skär upp och bred ut i botten på en pajform)

1 msk potatismjöl och
1 msk strösocker (blanda och strö över rabarbern)

2 dl strösocker,
2 dl vetemjöl,
1 dl havregryn och
drygt 100 g kylskåpskallt smör/margarin
 smula ihop och smula över rabarbern -
toppa med lite cocosflingor.

Underbart!

Äntligen äntligen äntligen har jag hittat min älskade kamera! Den har varit borta sen... ja, sen jag sist använde min lilla svarta handväska. Den låg nämligen i den. Nu ska jag börja ta kort på ALLT igen!
På tal om att ta kort så måste jag snart pallra mig iväg till en frisör, för att se ut som folk när jag och syskonen ska till fotograf om ett par veckor. Tänker inte hänga på mammas vägg i tid och evinnerlighet med världens fulaste utväxt - det vägrar jag. Men jag får vackert vänta tills antingen skattepengarna eller nästa lön ramlar in på kontot.

Det kändes som att det var bäst att ta tag i inkassoproblemet på en gång igår, så jag började med att skicka ett mail till inkassoföretaget, eftersom deras kundtjänst hade stängt för dagen (oväntat...). Det svaret jag fick av dem var i stort sett "vi får bara hit det Boxer anser vara obetalt", fast utbroderat med en massa fina ord och en hänvisning till Boxers kundtjänst.
Visst, jag ringde Boxer. Där fick jag knappa in persnr# och sedan antingen trycka 1# för hjälp med installation, 2# för faktura- och inkassoproblem eller 3# för beställning av fler kanaler. Jag valde 2# och fick valen att trycka 1# för inkassofrågor eller 2# för andra fakturafrågor. Jag valde 1# och fick ett glatt "du kommer nu att kopplas till inkassobolaget PayEx!" i örat. Men duue! De kunde såklart fortfarande inte hjälpa mig, så jag ringde Boxer igen och valde "andra fakturafrågor" den här gången. Det jag fick veta då var att 1) jag inte hade börjat nyttja autogiro vid fakturatillfället och 2) att det är ett dataprogram som kontrollerar om fakturor är betalda eller inte och tydligen har lyckats missa min obetalda (?) faktura i över ett halvår. Stabilt. Blir bara till att bita ihop och betala.

Zappo får första bilden

På sistone har jag blivit tvungen att inse en av nackdelarna med att köpa en vuxen hund; man får inte ha dem lika länge. Jag försöker räkna efter och kommer fram till att jag måste ha haft Zappo i närmare tre år, även om det känns som att jag alldeles nyligen var till Enköping och hämtade honom.
Blev tvungen att borsta ur pälsen på honom idag, eftersom han är inne i en av sina värsta fällningsperioder. Kändes som att jag borstade bort halva hunden och ändå tog det aldrig slut. Det var inte mängden hår som gjorde att jag fick ont i magen, det var färgen på det. Det var grått... inte allt, men mycket. Han håller på att bli gammal, min bebis.

Fick en trevlig överraskning med posten idag, nämligen ett inkassovarsel. Det gällde en Boxerräkning som skulle varit betald inte förra månaden och inte månaden före det, utan i september förra året! Hur är det möjligt?! För det första betalar jag mina räkningar till Boxer via autogiro och för det andra fattar jag inte hur det kan ha dröjt så länge innan de skickar ut nåt.
Det ursprungliga beloppet var 184 kr, sen 50 kr i påminnelseavgift (för en påminnelse som jag påstås ha fått 08-10-22), plus inkassokostnad på 160 kr och så 31 kr i ränta på det. Den härliga slutsumman som de anser att jag är skyldig dem blir alltså 425 kr. In my ass.
Alltså, om de nu skickat en påminnelse till mig i OKTOBER som jag av någon anledning inte skulle betalat, varför väntar de då över ett halvår innan de gör nåt mer? Får det inte att gå ihop. Inte på en fläck.

Med blandade (för att inte säga totalt jävla stavmixade) känslor raderade jag hela min gamla blogg ikväll.
Tre års inlägg. Funderade på att kopiera och spara dem på datorn. Men för vad? Ett dokument att sitta och bli sentimental över? Det jag vill minnas, minns jag ändå.

Så... välkommen!